Nordisk Vision

Språk

Ur ett ordförråd på 50-60 000 ord så skiljer sig bara ca 300 ord mellan de olika formerna av skandinaviska.

Historiska band

Antal år som olika delar av Norden har hört ihop politiskt (varit i union eller enhetsstat med varandra):

659 år      Finland och Sverige (1150-1809)
594 år      Island och Norge (1220-1814)
564 år      Island och Danmark (1380-1944)
434 år      Norge och Danmark (1380-1814)
260 år      Norge och Sverige (1219-1262, 1397-1523, 1814-1905)
169 år      Finland-Norge (1219-1262, 1397-1523)
126 år      Finland-Danmark (1397-1523)
126 år      Island-Finland (1397-1523)
126 år      Island-Sverige (1397-1523)
126 år      Danmark-Sverige (1397-1523)
51 år        Valutaunion Danmark-Sverige (1873-1924)
49 år        Valutaunion Norge-Sverige/Danmark (1875-1924)

Handelsstatistik

Norge:

Norges import fra Norden er like stor som fra USA, Storbritannia, Tyskland og Japan tilsammen. Norges eksport til Norden er 61% större en til USA.

Danmark:

Danmarks eksport til det øvrige Norden (19 mill. indb.) er større end eksporten til Frankrig, Storbritannien og USA til sammen (400 mill. indb.) Danmarks import fra det øvrige Norden (19 mill. indb.) er 50% større end den samlede import fra Frankrig, Storbritannien og USA til sammen.(400 mill. indb.)

Sverige:

Sveriges export till Norden är lika stor som till USA och Tyskland tillsammans. (15 milj mot 360 milj). Sveriges import från övriga Norden är lika stor som från USA och Tyskland tillsammans (dubbelt så stor som från Frankrike och Storbritannien tillsammans; 120 milj inv.)

Finland:

Finlands eksport til det øvrige Norden (19 mill. indb.) er næsten tre gange større end eksporten til USA (knap 300 mill. indb.) Importen fra det øvrige Norden svarer til den samlede import fra Frankrig, Italien, Holland og Storbritannien (200 mill. indb.) 

Island:

Islands eksport til Finland (5 mill. indb.) modsvarer den samlede eksport til Kina (1,25 mia. indb.) Importen fra øvrige Norden (24 mill. indb.) modsvarer hvad der importeres fra Frankrig, Tyskland, Holland og Storbritannien til sammen.

Norden-EU

Norden är EU:s viktigaste exportmarknad, viktigare än både USA, Ryssland, Japan och Kina. Detta faktum visar också tydligt att det aldrig kan bli tal om boykotter eller andra negativa reaktioner från EU:s sida i samband med att Norden avslutar sitt medlemskap i unionen och ersätter det med bilaterala avtal.

Samhällsekonomi

Kjöpkraften i Norden er like sterk som Storbritannias, liksom dess industriella och ekonomiska styrka. Nordens BNP är drygt 50% större än Spaniens (40 milj. Inv.)

Länderna har kompatibla ekonomier där Norge har olja, gas, vattenkraft och fisk, Danmark har fisk och jordbruk, Sverige har verkstadsindustri, mineraler och skog. Få stater lämpar sig så väl att höra samman.

Att ländernas oriententerar sig ekonomiskt mot olika länder (USA, GB, Ty, Östersjön, är en styrka och en tillgång då det innebär en samhällsekonomisk diversitfiering och ekonomiskt riskspridande.

Naturresurser

Om hela Norden hade gått med i EU 1994 hade EU:s produktion av järnmalm ökat med 300%, papper och pappersmassa med 225%, Råolja med 78%, sågat virke med 66%, naturgas med 18% och fisk med 51%. Norden är en enorm källa till rikedom.

Valutaunion

De nordiska ländernas BNP-utveckling, räntenivåer och inflationsutveckling har följt varandra åt alltsedan den skandinaviska valutaunionens upplösning 1924, trots att det under denna tid inte har funnits vare sig några gemensamma politiska eller ekonomiska styrinstrument. Detta tyder dels på att de nordiska ekonomierna är starkt sammanlänkade, samt att den samhällsekonomiska strukturen är snarlik länderna emellan. I en telefonintervju med de skandinaviska ländernas handelskammare 2003, uttryckte sig samtliga handelskammare positivt om en tänkbar ny skandinavisk valutaunion.

För mer fakta om valutaunionen se på hemsidan under "Om visionen" och "Valutaunion".

Viktiga samarbetsländer

I en undersökning för några år sedan fick den nordiska befolkningen ange hur vilka länder man ansåg det vara särskilt viktigt att samarbeta med:

78% svarade att det var särskilt viktiga att samarbeta inom Norden.

18% svarade att det var särskilt viktigt att samarbeta med Tyskland.

14% svarade att det var särskilt viktigt att samarbeta med USA.

11% svarade att det var särskilt viktigt att samarbeta med EU.

10% svarade att det var särskilt viktigt att samarbeta med Storbritannien.

10% svarade att det var särskilt viktigt att samarbeta med Ryssland.

Slutsatser:

Norden har alla förutsättningar att förenas med stor framgång och nytta för alla inblandade parter. Ländernas samhällsekonomiska, kulturella och politiska likhet kombinerat med en mångfasetterad produktion och sammanflätade ekonomier pekar på en förening som skulle bli mycket vällyckad.